jag trodde att en slush var det jag ville ha, att det var det jag behövde en varm dag på tåget. det borde vara gott, cola med is i, en blandning av milkshake och en kyld läsk. men den är värdelös. det är inte mer än lite färg och en jäddra massa is som behöver tid på sig att smälta. vätskan är borta efter en slurp. sen är det väntan, väntan, väntan på att att resten ska smälta.
nu minns jag varför jag inte har slushen i reportoaren. den är inte vad den verkar vara, alls. den är värdelös och mina medpassagerare på tåget stör sig på mitt slurpande. jag spelar oberörd och slurpar högre.
förra sommaren satt jag på en gräsmatta utanför nån kyrka i haga, göteborg. krossat hjärta under läkning, hade fikat jättefika på husaren. hade tydligen valt fel igen. man vill väl så gärna att saker ska vara som de verkar, eller att de ska följa den föreställningen man har om dem.
men det blir en slush, en gång om året, en gång varje sommar. vet inte vad jag tror, att den ska ändra sig. slushen ändrar sig inte, men det har jag gjort. jag säger nej. våren 2009 var sista gången jag köpte en slush. den kan rulla runt i sin maskin på pressbyrån, men jag säger nej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar